Inför spelsäsongen 1969 beslöt man att uppföra Sju bröder även denna sommar. Produktionen hade varit arbetskrävande och ekonomiskt tung så man tänkte försöka köra en repris. Det visade sig, som man även senare konstaterat, att samma pjäs på Lurens inte bär två år. Endast 1 000 personer besökte denna regniga sommar Lurensläktaren. Det berättas om en föreställning i ösregn då endast fem personer anlände till Lurens. Det var en grupp som kommit ända från Västnyland så man beslöt att trots omständigheterna uppföra föreställningen. Några av teaterns funktionärer satte sig med på läktaren så att inte gruppen skulle känna sig besvärad. Delar av scenen hade förvandlats till en lervälling, något som endast uppskattades av Rajamäkiregementets zigenarungar som fick slåss och tumla om i sörjan.

 

SJU BRÖDER av Alexis Kivi

bearbetning, regi och dekor: Börje Lampenius
inspicient: Sven Andersson



Roller

Juhani: Karl-Erik Lill-Smeds
Tuomas: Ingvald Forsbäck

Aapo: Ingmar Silfvast
Simeoni: Åke Lill-Smeds

Timo: Johan Markusas

Lauri: Per Tuominen
Eero: Hannu Ryöppönen

Tallbackamor: Signe Thesslund

Vendla, hennes dotter: Gretel Kronvall

En Toukolabo: Sune Forsbäck

Klockarn: John Strömberg

Klockarns dotter: Regina Andersson

Mikko: Rolf Adolfsson

Kajsa: Maj-Britt Forsbäck

Länsman: Lars Ollas
Kolisteme-gammelfarfar: Göran Viksten

Anna, Eeros hustru: Kristina Salonen

Toukolabor och andra grannar