2021 Den hejdlösa husan

Efter ett ofrivilligt mellanår med pandemi började man våren 2021 skönja ljusning för sommarteatern. Fortfarande begränsade myndigheterna antalet personer vid sammankomster, men sjunkande smittsiffror och sommarens ankomst väckte optimism. Det innebar att ÖNUF:s styrelse med nya ordföranden Kjell Westerholm i spetsen fattade det modiga beslutet att igen uppföra teater den instundande sommaren.

Men vilken pjäs kunde man sätta upp – begränsningarna och tidtabellen uteslöt en större produktion såsom den planerade musikalen Oliver! Efter en hel del genomläsningar hittade man till slut en pjäs som definitivt var pandemianpassad. Dan Kandells komedi Ett odjur till Hembiträde satt som handen i handsken med sina fem roller på scenen. Fem medverkande plus regissör betydde att man exakt befann sig inom restriktionernas ramar och fick börja genomläsningarna. Pjäsen döptes om till Den hejdlösa husan och till regissör valdes Heini Rautoma som också själv stått på Lurensscenen. Till musikalisk ledare lyckades man engagera Joel Enqvist, även han med tidigare Lurenserfarenhet.

Pjäsen var förlagd till 1940-talets Sverige och innehöll nostalgiska sånger och melodier. Själva texten var lättsam och humoristisk vilket ansågs passa in i de rådande omständigheterna. Såklart fanns det en risk att den som väntade på ett tyngre budskap blev besviken. Men med facit på handen kan man konstatera att uppsättningen var precis vad som behövdes efter närmare två år av teatertorka.

Efter några års paus fick vi åter njuta av Solveig och Frej Lindfors på Lurensscenen. Rutinen och engagemanget paret utstrålar smittar alltid av sig på övriga medverkande. Dessutom bidrar de med sitt praktiska kunnande genom att själv spika, måla, städa och ställa i ordning inför föreställningen. Solveig var på scenen en bejublad husa och Frej en stilfull fabrikör. Som fabrikörshustru fick vi se ypperliga Barbro Skogberg och som deras dotter skönsjungande Wilma Bäcklund. Den som kanske lockade fram de flesta skrattsalvorna var husans son Gunnar, spelad av Magnus Engström. Speciellt när han intrasslad i intrigen helt plötsligt uppenbarade sig som Stina-Eva fick publikens munskydd jobba för högtryck. Multiinstrumentalisten Joel Enqvist skötte om ackompanjemanget på scenen och uppträdde också själv med några vackert tolkade visor.

För att garantera en trygg teaterupplevelse spelades föreställningen i en akt och med ett begränsat antal biljetter till salu. Man hade kalkylerat att ca 3000 personer (halva publikkapaciteten) fördelat på 15 föreställningar skulle vara optimalt ur säkerhetssynpunkt. Siffran blev till slut 3108 och alla föreställningar kunde genomföras tryggt, vilket fick stort beröm. Och den legendariska Lurenskorven fanns såklart till salu, den beställdes i förväg och kunde avhämtas efter föreställningen.

Början av spelsäsongen var olidligt het men mot slutet blev det lite ostadigare. Regn inför ett par föreställningar och lätta regnskurar under den sista föreställningen rådde inte på publikens entusiasm. För att citera en publikkommentar: Lurens is back!